Elisabeths Corvette

Det blev ingen kräftskiva för mig......pappa kom ut klockan tolv och vi jobbade i garaget till klockan var halv tio. Då gick vi in och tvättade skiten av oss.......åt lite hembakad pizza och sen somnade pappa på soffan. Tur att jag har min pappa...han kan såååååå mycket. Vi monterade bort båda strålkastarlycktorna och det var inget litet arbete. Pappa hade dessutom med sig en present till mig som gjorde mig så lycklig att jag grät i garaget. Han är bäst min pappa. Han gav mig presenter redan som liten när jag låg på sjukhuset och det verkar som det är något som hänger i än idag. Jag älskar när det händer saker och när det är saker som berör en. Jag föll helt enkelt i gråt och dessutom kunde jag ana en tår i pappas ögon för han blev så glad över att jag blev så glad - vilken soppa. Som värsta såpoperan! :-) Denna bil gör mig så lycklig och den svetsar mig och min pappa ännu mera samman som vintern 1985. Det var då det hände, jag flyttade hem till mamma och pappa och lämnade över min lägenhet till min lilla syrra. Bodde hela vintern med pappa och Svarten i garaget. Pappa gav mig order om saker som skullle göras på bilen och jag utförde dem. Inte undra på att Svarten betyder så mycket. Nu ger pappa mig order åter även om det är lördag och fest eller ej. Vi jobbar bra ihop och bilen går före allt.